I mitt senaste inlägg så skrev jag om de olika veckoslutskurser jag har planerat för Tofvehult. Kurser som allihop handlar om att försöka förstå och lära oss att lyssna till vad vår själ vill att vi ska göra med våra liv. Kurser som på olika sätt beskriver hur vi kan närma oss vår själ genom att utforska olika kreativa uttryck så som målning, klippa och klistra moodboards, flödesskrivning eller intuitiv skrivning. Att skriva dagbok eller att föra en tacksamhetsjournal är andra sätt.
Skogsbad, meditation, yoga eller frigörande dans är några andra vägar… listan kan göras lång och det handlar om att lyssna på vad din intuition lockar dig att göra. Intuitionen står i nära kontakt med vår själ, den viskar själens ord i vårt öra, om vi bara är villiga att lyssna. Utmana dig själv, prova nytt, gör annorlunda… det handlar om att våga ställa dig mitt i livets pågående flöde…
Ett sätt att veta om du är i flödet och att din själ har sitt finger med i spelet är när synkroniciteter börjar dyka upp i ditt liv. Synkroniciteter är när olika sammanträffanden sker som var och en är helt oberoende av varandra men av någon anledning ändå verkar hänga ihop. Som att du inte har träffat en person på länge men plötsligt så dyker personen upp i dina tankar och i nästa stund så ringer samma person dig, bara så där…
De senaste dagarna så har flera osannolika sammanträffanden inträffat som gör att jag slås av häpnad, men samtidigt så känner jag mig så nyfiken på att få veta vad det hela betyder. Det är bara små saker var för sig men tillsammans så liknar de bitar i ett olagt pussel där jag får en liten bit i taget och den nya biten passar in i en annan bit jag fått innan…
Den här gången började det med en diskussion vid middagsbordet, inget ovanligt i sig, men det väckte några tankar i mig som jag inte riktigt kunde sätta fingret på. Samtalet handlade om jämlikhet och feminism och om hur vi alla har så olika sätt att uttrycka oss. Jag kan ofta uppleva att vi tycker och tänker detsamma men vi har inte de rätta orden eller verktygen för att få varandra att förstå att vi i grunden tänker lika, utan vi snubblar runt i olika ringhörnor, frustrerade över att den andra, de andra, inte förstår oss…
Så när jag skrev mina ”morgonsidor”, en typ av intuitivt flödesskrivande, något jag gör varje morgon som en del av mitt kreativa uttryck, så fick jag en insikt om att det ligger på ett annat plan, att vi alla bär på kunskaper som ännu inte är översatta från den djupa källa de ursprungligen kom till oss ifrån. Jag vet att det kan låta flummigt, men det handlade om skillnaden i att veta något och att VETA, på djupet VETA, men inte kunna uttrycka det, att vi ännu saknar den rätta ”parlören”.
När jag sedan drar ett kort från en av alla mina olika inspirationskortlekar så får jag ett kort som handlar om precis detta, ”The authority of spirit”, ett kort med massor av text, men här kommer ett kort utdrag på engelska;
”For you, this indicates you will soon be having important talks and conversations with those who are authority figures. You are the mystic in this situation, the one who has the spiritual perspective and the mission to share the mysteries with others. Those who you speak with are the administrators and the bureaucrats, the ones with the power that is recognised by the world.”
Det fortsätter;
”So, if you are working in a place where people are not connected with their intuition or their spirit, or if your family is one who denies the gift of the soul, you are the undercover agent, the one who enters that world to hold up the gift of the truth, the shining sword that is authenticity, the integrity that cuts through the politics, the one who shares the gift of the spirit – even in circumstances that seem to care nothing for the ways of the lightworker.”
Kanske du inte ser sammanhanget, men det gör jag. Det hänger ihop med en större bild som sakta växer fram, en bild som är en del av min röda tråd, min själstråd. Det slutar inte här, redan samma dag så fick jag under en meditation som handlade om att finna min egen Reikiguide till mig en kvinna som säger att hon heter Ariadne och att hon talar till mig i symboler och tecken. Detta är tidigt i min Reikiutbildning men jag har kommit att förstå att Reiki till stor del handlar om att använda sig av vissa energisymboler, så att Ariadne då säger att hon talar till mig med just tecken och symboler kanske inte är så konstigt.
Men jag kunde inte släppa det där, jag kunde inte låta bli att googla på ”Ariadne guide” och jag förväntade mig nog inget speciellt resultat. När jag sedan ser vad som dyker upp på skärmen så måste jag erkänna att småhåren på mina armar reste sig…
”Ariadnes Clue – A guide to the symbols of Humankind” en bok skriven av Anthony Stevens, en bok som handlar om symboler och tecken. Om hur symboler är ett av de mest kraftfulla och äldsta sätten vi har kommunicerat på genom tiderna…
Ariadne syftar på en grekisk myt om en prinsessa;
”Då Theseus från Aten hade kommit till Kreta för att offras åt Minotaurus, gav Ariadne honom ett invigt svärd med vilket han skulle döda odjuret. Hon gav honom även ett (rött) trådnystan, med vars hjälp han kunde finna vägen tillbaka ur labyrinten. När Theseus gick in i grottan fäste han tråden vid ingången och rullade upp det efter hand som han trängde in i irrgångarna och när han dödat Minotaurus var det sedan lätt för honom att följa tråden tillbaka ur grottan. Härav kommer begreppet ”Ariadnetråd” synonymt med ”ledtråd”. (kopierat från Wikipedia.)
Här har vi ledtrådar, symboler och röda trådar…
Så från ett middagssamtal om jämlikhet och våra svårigheter att förstå varandra, som om vårt språk saknar vissa ord och uttryck, till en text som handlar om att vi inte har tillgång till hela vårt VETANDE, till ett tarotkort som talar om att jag är en ”undercover agent” när det kommer till att översätta, tolka vår själs språk till vårt talade språk, till ett möte med en Reikiguide, ljusguide vid namn Ariadne (som är upphov till uttrycket ledtråd, röd tråd), under en meditation som har gett namn till en bok om gamla symboler och tecken som funnits så länge människan funnits och kanske längre än så…
Så nu har jag fått ytterligare pusselbitar till mitt personliga pussel,min själs röda tråd, det som är en del av kartan tll mitt liv, my soul map. Visst är livet en förunderlig resa!